2 Oktober.
För dom flesta betyder nog den andra oktober ingenting. Men för mej är det en väldigt speciell dag. Jag fyller inte år, och jag har ingenting att direkt fira om man säger så.
Den andra oktober är en dag då jag känner mej både lyckligare än vanligt men samtidigt mycket olyckligare också. Det är en konstig känsla och jag skulle nog vilja påstå att den är lite oidentifierbar.
Den andra oktober 2010 var en av dom absolut lyckligaste dagarna i mitt liv. Det är få gånger jag har känt mej så lycklig att jag inte kunde sluta le och det är få tillfällen jag har känt att jag bara ville gråta av lycka, men det ville jag den här dagen.
Jag har många gånger i efterhand ångrat att jag inte tog vara på dagen mer. Det var trots allt bara några timmar allt pågick. Men de var några av dom bästa timmarna i mitt liv. Och dom timmarna är jag verkligen tacksam för.
Den andra oktober 2010 var dagen då jag för första gången fick hålla om henne och kalla henne min flickvän. Det var första gången jag fick kyssa hennes vackra läppar och det var första gången jag kände att det där var äkta kärlek. Jag har alltid trott att kärlek bara är människans inbillning. Något vi intalar oss finns bara för att något ska verka finare än det är. Men hon fick mej att känna det som jag bara trodde var ren lögn.
Trots att det inte varade länge kommer jag aldrig glömma den hon var då. Jag kommer aldrig glömma hur jag knappt kunde slita blicken från henne och jag kommer aldrig heller glömma att hon var det enda som fyllde mina tankar under lång tid sen den dagen.
Jag tänker fortfarande på henne och jag saknar det verkligen. Men jag vill inte ha henne tillbaka. Jag älskade henne då, men nu är det bara minnet kvar och det är där i min kärlek lever kvar. När jag tänker tillbaka på minnena från den dagen kan jag fortfarande börja gråta, och att jag gråter just nu är absolut inget jag skäms över. Att älska ett minne är inget konstigt eftersom det får mej att le när jag känner mej nere.
Ett minne jag värdesätter mer än de flesta andra. Jag kan faktiskt inte komma på något minne som gör mej lyckligare än just det här.
Därför är den andra oktober viktig för mej. Blandningen av lycka och sorg är underbar..
Den andra oktober är en dag då jag känner mej både lyckligare än vanligt men samtidigt mycket olyckligare också. Det är en konstig känsla och jag skulle nog vilja påstå att den är lite oidentifierbar.
Den andra oktober 2010 var en av dom absolut lyckligaste dagarna i mitt liv. Det är få gånger jag har känt mej så lycklig att jag inte kunde sluta le och det är få tillfällen jag har känt att jag bara ville gråta av lycka, men det ville jag den här dagen.
Jag har många gånger i efterhand ångrat att jag inte tog vara på dagen mer. Det var trots allt bara några timmar allt pågick. Men de var några av dom bästa timmarna i mitt liv. Och dom timmarna är jag verkligen tacksam för.
Den andra oktober 2010 var dagen då jag för första gången fick hålla om henne och kalla henne min flickvän. Det var första gången jag fick kyssa hennes vackra läppar och det var första gången jag kände att det där var äkta kärlek. Jag har alltid trott att kärlek bara är människans inbillning. Något vi intalar oss finns bara för att något ska verka finare än det är. Men hon fick mej att känna det som jag bara trodde var ren lögn.
Trots att det inte varade länge kommer jag aldrig glömma den hon var då. Jag kommer aldrig glömma hur jag knappt kunde slita blicken från henne och jag kommer aldrig heller glömma att hon var det enda som fyllde mina tankar under lång tid sen den dagen.
Jag tänker fortfarande på henne och jag saknar det verkligen. Men jag vill inte ha henne tillbaka. Jag älskade henne då, men nu är det bara minnet kvar och det är där i min kärlek lever kvar. När jag tänker tillbaka på minnena från den dagen kan jag fortfarande börja gråta, och att jag gråter just nu är absolut inget jag skäms över. Att älska ett minne är inget konstigt eftersom det får mej att le när jag känner mej nere.
Ett minne jag värdesätter mer än de flesta andra. Jag kan faktiskt inte komma på något minne som gör mej lyckligare än just det här.
Därför är den andra oktober viktig för mej. Blandningen av lycka och sorg är underbar..
Kommentarer
Trackback
